ÄNTLIGEN!

Vad härligt det känns att det öppnar upp igen!

Tre FYSISKA jobb denna veckan på härliga Skogshem & WijkSånga Hotell & Konferens AB och Rimforsa Strand. Vilken skillnad! Att uppleva gruppernas energi, skratt och alla ideér som bollas på ett helt annat sätt.

I min krönika i senaste Affärsresenären kan du läsa vad de 7500 deltagarna, som vi utbildat de senaste 9 månaderna, säger om varför ett digitalt möte blir bra och vad utmaningarna är.

 

Fortsätt läsa

Så här blev det!

Malmö, 31 december 2021
Vaccinet fungerade! Bättre än vaccinmotståndarna befarade. Vi kunde börja mötas redan under våren och oj, vad vi hade längtat. Förnuftsmässigt hade vi förstått att vi saknat det sociala, men det var först när vi började ses som vi verkligen förstod. Ett virus kan inte förändra tusentals år av evolution. Vi är biologiska och sociala varelser. Vi blir till tillsammans, inte bara bokstavligt. Vi behöver träffas för att utbyta vår tysta kunskap, för att kunna ge varandra en klapp på axeln eller bekräfta varandra med ögonkontakt eller ett skratt. Sommaren blev varm och lång. Aldrig tidigare har vi umgåtts så mycket som vi gjorde då. Det var inte toapapper som var restnoterat längre, det var nu grillkolen som var hårdvaluta och slut hela tiden. Under hösten kom de stora konferenserna igång och deltagarna var gladare än någon gång tidigare.

När vi kunde ta fram pengar i under Corona-krisen, förstod plötsligt politikerna att om vi gör lika kraftfulla investeringar inom andra områden så kan bygga ett starkare samhälle. Under hösten fattade en enig riksdag beslut att avsätta 5 000 kronor per invånare i Sverige till integrationen. Kostnaden 50 miljarder tog de när de såg att ekonomin återhämtade sig i rekordfart under våren och permitteringsstöden inte behövdes längre. Min gamla hemkommun Gävle med 100 000 invånare fick 500 miljoner.
-Med dessa pengar kan vi satsa på mer stöd på plats i skolan, vi kan anställa fler personer ute i våra bostadsområden som kan fånga upp problemen tidigare, säger kommunalrådet i Gävle.

När de väl var igång, politikerna, så såg de även till att föreningslivet fick nya medel så att fler ungdomar kunde tas om hand av utbildade ledare. Stödet var riktat och skulle anpassas till breddidrotten. Ett beslut som också togs var att alla kommunala idrottsanläggningar skulle hållas öppet till 22.00 året runt. Från i höstas finns en utbildad ungdomsledare på plats 08-22 varje dag, året runt. Idrottsanläggningarna har redan blivit de samlingsplatser som de var på 50- och 60-talen.

Hur många kommissioner och utredningar som gjorts på olika regeringars initiativ vet jag inte, men den som kanske fått störst gensvar var när Coronakommisionen kom med sitt första utlåtande redan för drygt ett år sedan. Där de påpekade systemfelet i hela äldreomsorgen. Under våren grävde politikerna ner stridsyxan och satte sig vid samma bord för att ta fram en strategi för hur Sverige vill behandla de äldre. Bland det första som beslutades var att all vård skulle ske i offentlig förvaltning eller i kooperativ- inga privata initiativ kunde ägas av riskkapitalister. De beslutade om en gigantisk utbildning för chefer och ledare. På varje äldreomsorgsenhet kommer det att finnas både sjuksköterskor och läkare. I hemtjänsten förbjöds att använda 15-minuters-pass. Det minsta tid en äldre fick hjälp sammanhängande är nu 45 minuter. Den lag som nu håller på att beredas gör att alla ska få en mänsklig hand att hålla i vid livets slutskede. Det är alltså ett lagbrott om en gammal människa dör ensam! Heja Sverige!

Digitaliseringen har fortsatt. Den hjälper bl.a. sjukvården med nya innovationer. Dock så har textraden i den digitala lovsången ”Allt som kan digitaliseras, kommer att digitaliseras” bytts ut till ”Vad ska vi digitalisera och vad ska vi inte digitalisera?”. Robotkatterna på våra äldreboenden är nu på väg ut, på vissa ställen skaffar man riktiga katter och på andra har man tack vare högre bemanning nu människor med värme som kan vara med de boende.
Regeringen har med kraft också bett om ursäkt för att de använt orden ”enkla jobb” och istället förklarat att de jobb de menade är de bästa jobben som inkörsport till samhället för ungdomar och arbetslösa. -Alla jobb är lika betydelsefulla, sa statsministern i sitt sommartal.

Ja det har sannerligen hänt mycket detta år, inte minst inom skolan. Många blev förvånade när riksdagen enhälligt fattade beslutet att skjuta till 50 miljarder till nyanställningar. Skolverket har fått i uppdrag att ta bort administrativa uppgifter för lärarna så det kan fokusera på det som skapar värde för eleverna. De har också fått i uppgift att ta fram s.k. framgångsteam som åker ut och stöttar skolor med problem. De stannar på skolan tills problemen är borta. Många lärare märker redan en stor skillnad och säger ”äntligen har jag tid med eleverna igen”.

Vi började resa igen! De eldrivna flygplanen slog verkligen igenom detta år och när den första flygningen över Atlanten gjordes med ett stort passagerarplan var det många som var glada att vi både kan resa och rädda klimatet.

I sportvärlden var det kanske det mest överraskande att Brynäs som låg ohjälpligt sist i tabellen runt nyår, började klättringen i tabellen och var sedan i slutspelet överlägsna.
Duplantis hoppade 6.25 och ingen var förvånad.

ABBAs återförening nu i december var fantastisk och sågs av 5 miljarder människor. Det var historiens comeback alla kategorier. De bibliska inräknande.

I våra organisationer så tog de flesta tag i sin interna kommunikation och möteskultur. Det innebar att många vittnade om större arbetsglädje. Arbetsmiljöverket sa ”Det gläder oss att så många tagit tag i sin möteskultur då det påtagligt påverkar den sociala arbetsmiljön”.
Under pandemin tog många tag i sina digitala möten. Det medförde att alla möten blev bättre och att man frigjorde tid. Effekten blev större och fler mål uppfylldes. Många tog också fram strategier för hur alla kan få gott om tid igen. För det är ju enbart då vi kan vara vårt bästa jag och sätta fokus på det som skapar värde i en organisation. Otroligt att ett ord som varit i fokus i årtionden- effektivitet- så fullständigt försvunnit från vårt tal.

Men häftigast ändå, tycker jag, att Sverige går ifrån att mäta BNP, som enbart handlar om varor och tjänster, till att mäta ”bruttolyckoindex”. Det kommer att säga mycket mer om oss som land. Hälsa, lycka och relationer kommer att sätta fokus på det som är viktigt för oss människor.

”I natt jag drömde något som, jag aldrig drömt förut. Jag drömde…”

Micke Darmell, föreläsare & författare

Fortsätt läsa

Vad händer med de fysiska mötena efter Covid?

Det här är en fråga som både mötesindustrin och kunder ställer sig just nu.
I denna krönika försöker jag bena ut vad som händer hos kunderna just nu och vad det är för ”omställning” mötesindustrin behöver göra.

I 13 år har vi på Möteskulturdagen stått varje år och sagt att möteskultur är en ledningsstrategis fråga. Alla har hummat med, men jag har inte sett att ledningsgrupper gått i handling. Jag har heller aldrig träffat en ledningsgrupp eller koncernledning under alla dessa år som inte tyckt att möten inte är viktiga. Det är bara det att de har prioriterat möten och inte heller premierat bra möten. Få har lagt in möteskunskap i sina befintliga strukturer som ex kompetensplanen. (Endast 5% av chefer är utbildade i möteskultur eller mötesledning). Viktighetsgraden har varit låg för en hållbar möteskultur.
Fram tills pandemin kom.

För att förstå att detta inte uppstått nu utan bara synliggjorts nu så låt mig ta tillbaka dig till 1970-talet. Till dess hade, i stort sett, bara chefer deltagit i möten. 1976 kom en lag, Medbestämmandelagen, som bl.a. hade till syfte att alla skulle få komma till tals. Tänk vad fantastiskt att leva i ett land som har det lagstiftat! Ur denna lag födde arbetsplatsmöten som idag på många håll kallas arbetsplatsträffar, s.k. Apt-möten.

Det märkliga är att våra Apt-agendor är i stort sett identiska med dem från 70-talet. Den enda skillnaden är att det är fler punkter på agendan. De flesta vittnar om att deras Apt-möten är tråkiga, saknar energi och ofta är en monolog.
Men tillbaka till syftet! Vem vill inte ha ett möte där man tillsammans skall skapa en bättre arbetsplats? Hand upp du som inte vill ha det. Exakt, detta möte borde sjuda av energi och kreativitet.

Innan Pandemin har vi varit ok med att våra möten inte varit ok. Vi har varit ok med att hälften av våra möten saknar ett tydligt syfte & mål, vi har varit ok med att någon) ofta samma personer) kommer lite sent, att vi inte involverat utan kört monolog, etc. Men säger du kanske, -det har väl inte varit ok? Ja det har iaf inte fått några konsekvenser, så har möteskulturen i många organisationer sett ut.

När vi sedan kastas in i de digitala mötena avslöjas allt bara, det synliggörs! Vad har de då fått för konsekvenser? Jag törs påstå att viktighets graden har åkt upp markant. Det finns nog ingen ledningsgrupp som inte haft möteskulturen upp på agendan i år.
Helt plötsligt är det ok att säga att vi inte har bra möten, att det är svårt att involvera och skapa engagemang. De flesta chefer vittnar om ännu mer mötestid eftersom det är mycket lättare att skicka ut en länk än att första hitta ett konferensrum och att sedan alla skulle vara med på plats. Jag har pratat med många chefer som siter sju timmar om dagen i digitala möten. Det är misshandel mot både hjärna och kropp.
Även om man vabbar eller är sjuk så helt plötsligt är man med på mötena ändå.

Detta sammantaget gör att allt fler företag och organisationer tar tag i sin möteskultur. Det som är positivt med detta är att när de digitala mötena blir bättre så kommer även de fysiska bli bättre. Vi behöver ett helt nytt mindset till framtidens möteskultur. Det är möten där alla får känna lust, mening och delaktighet. Möten är ett tillsammansäventyr!

Mötesbranschen kommer således få kunder som kan mycket mer om möten framöver och det blir då en utmaning att själv förstå detta och att själva bli bättre. En mötesanläggnings produkt är inte en lokal, mat eller aktiviteter. Produkten de säljer är möten. För att kunna göra detta på bästa sätt behöver de kunna mer än kunden.

Vi har varit med i en del webinars som destinationer och andra mötessamordnare haft. Vi har då bl.a. ställt frågan till deltagare som kommit från mötesanläggningar.
-Hur mycket av de tidigare mötena som kunder hade hos er kommer att komma tillbaka tror du?
Svaren har skiftat från 30% till 100% men de flesta tror att många möten kommer att försvinna. När vi ställde frågan till 1100 digitala deltagare, kunder, på Möteskulturdagen om vilka möten de kommer att lägga på våra mötesanläggningar post corona så blev svaret att i stort sett de flesta mötena kommer att komma tillbaka.
De flesta är så trötta på de digitala mötena och längtar tillbaka att träffas igen.
När kunderna nu också tar fram en tydlig struktur för vilka möten de skall ha digitalt eller fysiskt så kommer det att gynna mötesindustrin och givetvis kunderna själva.

Kairos Future har gjort en analys där de tror att ca 20% av de möten som tidigare bokades på en mötesanläggning kommer att försvinna. Samtidigt säger de att vi människor ofta har en benägenhet att övervärdera ”nuet” i en kris.

Slutligen, vad behöver då mötesanläggningar göra?
• Bli bättre på möten än kunden så vi kan agera mötesrådgivare och inte ordermottagare.
• Omfamna det digitala. Vi behöver lära oss de möjligheter det digitala erbjuder så vi kan erbjuda kunder olika
lösningar. Den hjälpen vi kan ge kunden leder till fler affärsmöjligheter.
• Vilken teknik behöver ni komplettera med? I de små konferensrummen och i de medelstora? I de stora har vi
oftast en bra teknik. Utbilda också ALL personal så att de är trygga med tekniken. Här kan vi göra skillnad.
Alla behöver inte ha en studio, men alla behöver kunna teknik och de olika plattformarna.
• Gör en inventering vilka kunder ni har och vilka möten de har hos er. Skapa ett möteskoncept utefter detta.
Ha fokus på kundens möten och hur ni kan hjälpa dem få bättre effekt av dem.

Jag är övertygad av att de aktörer som nu orkar ha två tankar i huvudet samtidigt, trots det stålbad alla går igenom, t.o.m. kan gå stärkta ur denna kris. Vi behöver tänka om när det gäller vad vi erbjuder, skapa nya affärsmodeller och sist men inte minst utbilda den egna personalen på mötesanläggningen. Då kommer vi återigen i framtiden ha kunder som besöker våra anläggningar för att skapa den förflyttning de vill göra med hjälp av riktigt bra möten!

Micke Darmell, föreläsare & författare inom möteskultur

Fortsätt läsa

Fri entré x 2

Är det någon gång vi behöver inspiration och energi i våra organisationer så är det i år, eller hur?

Vi bjuder därför på två dagar som du inte vill missa om du är intresserad av möten i organisationer och mellan människor!

  1. Möteskulturdagen! Inspiration, kunskap och konkreta verktyg! 11 av Sveriges främsta experter och föreläsare inom möten! Måndagen den 30e november 09.00-15.00. Anmäl dig här!
  2. Virtuella Mötesmässan! Torsdagen den 17e december träffar du mötesanläggningar, teknikleverantörer, mötesaktörer och förstås oss på denna Virtuella Mötesmässa! Mer info och anmälan här!

 

Varmt välkommen till två dagar med inspiration!

hälsar Heléne & Micke

Fortsätt läsa

De digitala mötena kommer göra alla möten bättre!

Efter att organisationer och företag sedan 70-talets första lagstadgade Arbetsplatsträffar, där medarbetare bjöds in för att skapa samverkan & delaktighet, varit ok med att deras möten knappt varit ok har något hänt de sista åtta månaderna.

Samma saker som vi varit ok med i de fysiska mötena är vi helt plötsligt inte ok med! Vi är inte ok med oförberedda möten, vi är inte ok med att inte få en agenda, vi är inte ok med att mötet led dåligt, vi är inte ok med långa möten utan paus, vi är inte ok med möten som slutar samma tid som nästa börjar. Ja, jag skulle kunna fortsätta ett bra tag till med exempel.

Varför tror du att vi inte är nöjda nu när vi varit det innan?

Jag tror att allt blir så mycket tydligare i ett digitalt möte. Vi avslöjas. Är jag som mötesledare eller mötesdeltagare inte förbered så avslöjas jag. Ett hack i mötet blir ett större hack än i det fysiska rummet. Om jag inte involverar mina mötesdeltagare kommer det med största sannolikhet bli tyst. Det är en helt annan tystnad än i det fysiska rummet.

Tillbaka till rubriken, varför kommer då alla möten bli bättre tack vare de digitala?

-Det vi ser i organisationer nu när allt fler tar tag i sin möteskultur kommer att göra ett avtryck i alla möten. När en organisation tar tag i sin mötesstruktur och inventerar vilka möten organisationen har och vilka de behöver så behöver de bestämma sig för vilka möten skall bara vara digitala, vilka som bara skall vara fysiska och vilka som går att göra som hybrid. När dessutom alla möten skall utgå från verksamhets- eller affärsplanen så kommer alla möten att bli bättre. Det kommer att finnas ett tydligt syfte & mål med alla möten och en agenda värd namnet. En agenda som förflyttar mötet framåt som skapar gemensamma förväntningar.

Sedan kommer de massor av detaljer som vi lär oss av de digitala mötena som kommer att gynna alla möten.

Här är några exempel:

  • 1h möten tidigare blir 45-50min pass i det digitala. Det gör att om några år kommer 1h fysiska möten också vara ett minne blått.
  • Nästan alla mötesdeltagare kommer i tid till de digitala mötena. Även de som är född fem minuter sent och har en benägenhet att alltid komma sent i de fysiska mötena. Vi kommer inte tolerera att vi går tillbaka till att det är ok att samma personer alltid kommer sent i de fysiska mötena.
  • Vi har fler pausar i det digitala, vilket vi kommer att vilja ha även det i de fysiska mötena när vi är tillbaka.
  • Allt fler tar fram spelregler för de digitala mötena. (Ex på en spelregel är att kameran skall vara på. Vem skulle tycka det är ok att vi sätter på en påse på huvudet under ett fysiskt möte?) Här får alla ett snabbt positivt svar vilket gör att detta kommer att ske även i de fysiska mötena.
  • Allt fler lär sig hur man involverar i de digitala möten vilket gör att de kommer att börja involvera i alla möten när de känner kraften i att få med alla.

Ja, även denna lista kan göras mycket längre. Så, paradoxalt nog så kommer våra digitala möten göra oss bättre i alla möten. Oavsett om vi är i det digitala eller fysiska rummet.

Avslutar med en påminnelse. Varken en digitalisering eller ett virus kan förändra miljontals år av evolution av den biologiska och sociala varelsen som vi är. Vi behöver träffas för att utvecklas och komma ner på djupet.

Eller, har du överfört någon tyst kunskap på ett digitalt måndagsmöte?

Micke Darmell, Mötesevangelist

Fortsätt läsa

Möteskulturdagen 2020

2008 så arrangerade jag Möteskulturdagen för första gången. Jag tyckte det fattades en arena där möteskultur i organisationer hade fokus. När 30% av all arbetstid är möten så vore det självklart.

Idag är jag stolt att ha haft över 12 000 besökare under dessa år. Men i år vill dubbla det och vill bjuda in alla att delta digitalt den 30e november. Vi kommer att sända från Skogshem & Wijk och som vanligt har vi samlat de bästa talarna och experterna. Alla kommer ge dig sitt perspektiv och sina bästa råd för bättre möten i organisationer och mellan människor.

Varmt välkommen att anmäla dig och vi är tacksamma för att du sprider länken i dina kanaler!

Bättre möten = bättre värld.

Anmäl dig på www.möteskulturdagen.se

 

Fortsätt läsa

Dags att ifrågasätta slentrianmöten

Möten, möten och åter möten och protokoll hit och dit för att kunna kontrollera att allt man sagt verkligen blir gjort. Men behövs verkligen alla dessa möten och protokoll?

Som chef och ledare till­ bringar man i snitt 50–80 procent av arbetstiden i möten vilket innebär att en chef och ledare kan räkna med att 25 år av arbetslivet består av möten.

– Trots detta är det få chefer och ledare som har en enda timmes utbild­ ning i ämnet. Det betyder att alltför mycket tid går åt till dåliga möten, säger Heléne Arvidsson, vd för möteskonsult­ företaget Gr8 meetings.

Hon konstaterar att möteskulturen ofta inte är ett vd­-ansvar. I de allra flesta fall har möteskulturen ”bara uppstått” utan att ledningen bestämt hur de vill att organisationen ska se på sina möten.

– En bra möteskultur är definitivt en ledningsstrategisk fråga. Genom en håll­bar möteskultur skapar man snabbare resultat.

Hon menar att man för att få till stånd en bra möteskultur måste ifrågasätta och komma bort från ett slentrianbeteende. Att ha en viss typ av möten för att det alltid varit så.

På Ledningsgruppsdagen,
som arrangerades tidigare i år av Vd­tidningen, där hon presenterade olika verktyg för att få bort onö­diga möten, ifrågasatte Heléne Arvidsson bland annat varför man ska föra proto­koll på alla möten.

– Jag märkte då att det var många var som blev provocerade av detta. Men protokoll behövs inte alltid i ett företag där man litar på att det som bestäms på mötena också blir gjort. I vissa fall krävs naturligtvis också ett formellt protokoll men det gäller definitivt inte för alla möten.

Hon konstaterar att om man inte har en fast sekreterare så är det i regel ingen som vill skriva protokollet.             – Under mötet är då den som skriver protokollet oftast inte alls med i diskus­sionen eftersom denne måste fokusera på skrivandet. Då tappar man bort den personens idéer och tankar, säger Heléne Arvidsson.

EN HÅLLBAR MÖTESKULTUR

Hon betonar att mötena måste hänga ihop med de övriga strategierna som företaget har.

– En hållbar möteskultur får en positiv påverkan på den sociala arbets­ miljön. I bra möten tar man tillvara på kreativiteten och engagemanget hos medarbetarna och det kan ibland dödas genom skrivande av protokoll som ingen är intresserad av att läsa senare.

Heléne Arvidsson konstaterar att möten är kulturbärande.

– Det betyder att goda och dåliga vanor på arbetsplatsen har en tendens att manifesteras och befästas i mötet. Den skicklige mötesledaren skapar bättre och mer inkluderande möten och därmed bättre och mer inkluderande organisationer. Interna möten är den vikti­gaste kommunikationskana­ len hos ett företag.

Heléne Arvidsson betonar att mötena måste hänga ihop med de övriga strategierna som företaget har.

Hon har sett att alltför många företag har en kultur där det hålls oplanerade möten och där det ”skjuts från höften” och där låg kvali­tet kompenserar med hög kvantitet.

– Fler och fler företag har dock börjat inse värdet i att utnyttja och optimera det som ofta stjäl upp till sju veckor per anställd och år. Grunden är att rätt per­ soner ska vara kallade. Dessa ska veta varför de är kallade och vad de förväntas bidra med, avslutar Heléne Arvidsson.

Fem steg för att skapa en hållbar möteskultur

Gör er möteskultur till en lednings­strategisk fråga och ansvar där det är tydligt att ledningen premierar och värdesätter er möteskultur.

Ta fram spelregler eller rikt­linjer för era möten, säkerställ att ni levandegör era värderingar och önskvärt beteende i era möten.

Inventera och kartlägg befint­liga möten där ni säkerställer att mötena har en tydlig koppling till er affärs­ och verksamhetsplan.

Se över era utbildningsprogram så att chefer och mötesledare får kompetens inom mötesledning.

Låt inte er möteskultur vara en egen process eller ett projekt, integrera er möteskultur i era befintliga strukturer.

 

Fortsätt läsa
Stäng meny