Fotbolls-VM pågår och över hela världen händer något fascinerande. Människor lämnar sina hem och samlas på torg, pubar, restauranger och framför storbildsskärmar. De tar på sig samma färger, sjunger samma sånger och hoppas på samma resultat.
Människor som aldrig tidigare har träffats kramar varandra när det blir mål. De skrattar, lider och lever tillsammans. För en stund blir ett helt land ett enda stort ”vi”.
Det blir så tydligt för mig att vi människor behöver saker att samlas kring.
Bröllopet är kanske vår tydligaste glädjeceremoni. En dag fylld av kärlek, hopp och framtidstro. Alla anstränger sig lite extra. Vi klär upp oss, håller tal, hjälper till, skrattar och dansar. Under några timmar riktar vi uppmärksamheten bort från oss själva och gör vårt bästa för att skapa en fantastisk dag för någon annan.
Men vi har fler sådana samlingspunkter. Födelsedagar, studentfiranden, dop, jul, midsommar och nyår. Konserter där tusentals människor sjunger samma textrad. Festivaler, föreningsliv, kvartersfester och söndagens fotbollsmatch. Till och med fikastunden på jobbet kan vara en liten vardagsceremoni.
Även sorgen har sina ceremonier. På begravningen samlas vi för att minnas, stötta och bära det svåra tillsammans. Vi behöver inte alltid vara glada för att känna gemenskap. Men vi behöver känna att vi inte är ensamma.
Ceremonier hjälper oss att stanna upp. De skapar mening, tillhörighet och riktning. De påminner oss om vilka vi är och vilka vi vill vara tillsammans.
Tänk om vi såg mer på våra möten på samma sätt.
Inte som ett avbrott i det riktiga arbetet. Inte som en rad punkter som ska betas av innan nästa möte börjar. Utan som en positiv ceremoni där människor samlas kring något som ska leda till någonting större och bättre.
Ett bra möte har faktiskt mycket gemensamt med en lyckad fest. Det finns ett tydligt skäl till varför vi samlas. Någon har tänkt på vilka som ska vara med, hur de ska bli välkomnade och hur alla ska kunna bidra. Det finns energi, variation och utrymme för både allvar och skratt.
Framför allt går människor därifrån med en känsla av att ha varit en del av något.
Vi odlar våra relationer i möten. Vi skapar förtroende, fattar beslut, löser problem och bygger framtid. Ändå behandlar vi ofta mötet som en administrativ transportsträcka.
Vi behöver inte fler möten. Men vi behöver fler möten värda att samlas kring.
Möten där vi inte bara sitter bredvid varandra, utan faktiskt är tillsammans. Där vi ser varandra, bjuder till och gör någonting för andra. Där syftet är starkare än kaffet och där vi lämnar rummet med mer energi än när vi kom.
För precis som under fotbolls-VM behöver varje arbetsplats ibland känna:
Nu samlas vi. Nu gör vi det här tillsammans.
Micke Darmell, föreläsare inom möteskultur, relationer och arbetsglädje
