Jag får oftast frågan ”-fast det är ju tur att man inte jobbar i offentliga sektorn, för de sitter väl ännu mer i möten än vi” säger näringslivet.
Offentliga sektorn säger oftast ”-ja vi sitter väl mycket mer i möten än företagen”.
Min erfarenhet är att det inte skiljer något alls.
Däremot kan det vara olika problem. En saknar delaktighet(som minskar motivation som i sin tur leder till försämrad prestation), en annan otydligt vad som beslutades och en tredje dåligt mötesledarskap.
Jag kan dock inte se att den offentliga sektorn sitter i mer möten än näringslivet. Bara så du vet!
Självkänslan är däremot sämre i offentliga sektorn är min upplevelse som också stöds av denna studie som gjorts på skillnaden mellan höga chefer inom näringslivet vs offentliga sektorn!
Intressant läsning, länken nedan, läs den först innan du fortsätter läsa min blogg!
http://bit.ly/ggzf85
Intressant eller hur? Kan det vara så att med ett mer kvinnligt ledarskap så är förståelsen för de mjuka värdena mer i fokus? I offentliga sektorn så är utbildnings insatserna mer konstant och inte beroende av konjunkturen?
Vad tror du?