Vi kan inte leva utan syre. Det är inget som syns, vi tänker inte på det men vi skulle dö utan det.
Med energi är det nästan samma sak. Du kan inte ta på energin som uppstår mellan två människor som gillar varandra, men du vet att den finns. Varje bra möte skapar energi mellan deltagarna. Varje bra möte mellan två eller fler individer skapar energi. Utan energi i möten så dör vi. Kanske inte bokstavligt talat, däremot mentalt.
Alla vet hur viktig en hög energinivå är och vad enklare allt blir då. Ändå är det inget som det talas om och utbildas i. Enl Mötesbarometern 2009 (www.3s.se) så tar 1/3 av alla möten energi av sina deltagare. Det är inte det allvarligaste, utan vad händer med de deltagarna när det går tillbaka till produktionen efter mötet. Hur mycket sämre jobb gör vi efter ha dränerats på energi än när vi tankats med energi? Tyvärr har jag inte hittat några studier eller forskning på det, men vi behöver inte vara Einstein för att förstå…….Eller hur?
Jag brukar fråga på mina föreläsningar;-Hand upp du som ger sämre energi än genomsnittet, på era möten, i din organisation? Få gånger räcker någon upp handen. Det är som den amerikanska skådespelerskan Lily Tomlin sa;- Jag undrade alltid varför någon inte gjorde något åt det, tills jag insåg att någon var jag.
Eftersom vi aldrig pratar om detta på arbetsplatsen så vet vi ju inte om vi ger eller tar energi. INGEN vill ta energi av någon annan. ALLA vill ge energi. Ändå, varje dag på många arbetsplatser, så tar var tredje möte energi av deltagarna.
Flera studier och forskningar visar att resultatet, mellan en terapeut – patient, coach – adept, mentor – adept, beror på 70% av relationen dem emellan. Kunskapen endast 15%. Kan det vara så även i möten? En sak som är säker iaf är att om mötesledaren tar energi av gruppen så blir det ingen bra effekt av mötet milt uttryckt. Visst alla har ett ansvar, men en mötesledare som kanske kommer för sent, är dåligt förberedd, inte skapar delaktighet och engagemang, har värdelösa powerpoint bilder, den tar energi av gruppen.
Lägg ner ett ruttet äpple i en påse med friska äpplen…….alla ruttnar.
Att ge energi är inte samma sak som vara en entertainer. Det är inget som någon är född till. De som ger energi väljer att ge energi. De som inte ger energi saknar den kompetensen helt enkelt!
En mötesledare som skapar energi, skapar ett engagemang i gruppen. När engagemanget finns i rummet blir det enkelt. Då sitter vi inte och pickar på varandra. När det blir enkelt blir det oftast effektiva lösningar, som i sin tur skapar bättre ekonomi. Då får vi mer energi. Och av energi…..
Denna kompetens är det allt för få ledare som har. De som har det är oftast framgångsrika.En bra övning på arbetsplatsen, avdelningen, gruppen, etc är att besvara dessa två frågor:
Hur ger jag energi?
Vad ger mig energi?
Detta visar våra olikheter sant att jag får veta vad andra får energi av och de andra får veta vad som ger mig energi. Jag lovar att det dina kollegor säger om dig, när du ger energi, kommer du att göra ännu oftare då! Och vice versa!
Slå in ordet Energi på www.synonymer.se . Finns det någon ledare i världen som inte vill ha detta i sin organisation?
I flera organisationer vi har varit inne i så resultatet blivit att i deras mötespolicy så har de ”vi skall ge varandra energi”. Tror du att det blir någon skillnad? Sover Dolly Parton på rygg?
Vad skulle hända om alla möten i Sverige skapade energi? Tillväxt någon?
Våga testa och fråga dina kollegor;- När ger jag energi?
Är du riktigt modig, då frågar du hemma;. När ger jag dig/er energi?
Jag lovar att du kommer att bli förvånad över svaren och du kommer sedan att ge både dina kollegor och dem där hemma mer energi!
Lycka till och stay gr8
Micke, mötesevangelist
Detta inlägg har 3 kommentarer
Så ja! Nu fick jag energi! YES, you rock 🙂 Jag har en bok till dig
Kul! Tack!
Micke
Jag är övertygad att jag själv bör bli medveten om hur jag förvaltar min egen energi för att kunna förmedla ”bra” energi utåt. Brinner jag för det jag håller på med, eller ”hör” det till mina arbetsuppgifter och ett ”måste” att förmedla ett budskap. Det är väsentlig skillnad på detta. Att lyssna till en talare eller mötesledare som talar utifrån passion och glädje och delar med sig från sitt inre. Den energin går inte att mäta, men känslan är WOW när jag går ut från rummet. Den energin kommer jag ihåg långt efter att jag lämnar rummet. Ser mötesledaren sina deltagare eller bara står han/hon där och rapar upp en massa fakta? Mycket intressant. Tack!!
Kommentarer är stängda.