En push från lättuggadenyheter.se poppade upp på min telefon när jag låg på stranden. Plinget gjorde att jag så klart plockade upp telefonen och kikade varför den kallat på mig.
Bekräfta mig!
Varför plockar jag upp telefonen när jag VET att jag borde låta den vara och njuta av stunden? Att lyssna på fiskmåsar och känna vinden smeka fjunet på armarna är ju skönare än att scrolla genom flöden av intetsägande uppdateringar. Men dopaminet slår till så snart jag hör telefonen kalla. Nån vill mig nåt! Jag är behövd! Godis för själen.
Bekräfta mig!
Jag har uppnått en respektabel ålder men är inte så gammal att jag inte minns att bekräftelsebehovet ändå var ganska mycket större när jag gick på högstadiet. Behovet av att vara accepterad i gänget, omtyckt och populär är något mänskligt och gäller oavsett hur gammal man är, men i den här åldern tog det helt andra proportioner.
Bekräfta mig!
Vad betyder det för alla unga som njuter sommarlov de här veckorna? Behöver de jobba hela ledigheten för att behålla sin plats i gänget, trots att gänget över sommaren har spritts ut över landet i sommarstugor och extrabäddar hos mormödrar? Med en hel värld att upptäcka och dela med sig till tillgänglig i fickan 24/7, kan de nånsin koppla av och verkligen få den återhämtning de behöver?
